Publicerad
Björkpollen är det svenskar reagerar mest på, och björken blommar tidigare nu än den gjorde för femtio år sedan. Det är inte vår upptäckt. Den kommer från mätningarna i Stockholm, som är en av världens längsta obrutna pollenserier, och den är publicerad två gånger med nio års mellanrum.
Vår egen mätserie börjar 2024. Tre säsonger säger ingenting om femtio år. Den här artikeln redovisar därför någon annans resultat, och lägger till det enda vi faktiskt kan bidra med: var de tre senaste säsongerna hamnade, räknat på exakt samma sätt som forskningen räknar, och hur säsongen ser ut i resten av landet.
Stucki med kollegor har gått igenom 52 år av dagliga pollenmätningar i Stockholm, 1973 till 2024, för nio pollentyper[1]. Arbetet är gjort på Karolinska institutet tillsammans med det palynologiska laboratoriet på Naturhistoriska riksmuseet, alltså av dem som driver mätstationerna. Det bygger vidare på en tidigare genomgång av samma serie fram till 2013[2].
Björkens säsong börjar nu ungefär 16 dagar tidigare än för 52 år sedan, vilket motsvarar drygt tre dagar per årtionde. Björken är inte den som flyttat sig mest.
Två saker om den siffran innan den används. Den är en rät linje anpassad genom 52 punkter, inte en beskrivning av hur varje enskilt år gick: linjen förklarar 31 % av skillnaden mellan åren, resten är hur den enskilda vintern blev. Och björk betyder björk, inte en art. Varken deras räkning eller vår skiljer vårtbjörk från glasbjörk, som blommar något olika. Det är samma begränsning i båda serierna, vilket är just därför de går att jämföra.
Säsongen har inte bara flyttat sig framåt, den har också blivit längre: björkens säsong är nio dagar längre än för fem årtionden sedan, sälgens femton och almens tjugoen. Björken slutar samtidigt omkring åtta dagar tidigare än på sjuttiotalet, så förskjutningen av starten är större än förskjutningen av slutet.
Förklaringen de landar i är värmesumman, alltså hur mycket värme som hunnit samlas under vintern och våren. Sambandet är starkast för starten och svagare för slutet. För björk är det februari och mars som avgör: en varmare sådan period flyttar säsongsstarten framåt.
Innan våra egna siffror kan ställas bredvid deras måste de mäta samma sak. Det gjorde de inte.
Det finns flera vedertagna sätt att avgränsa en pollensäsong, och terminologin i aerobiologi säger uttryckligen att metoden alltid ska anges[3]. Båda Stockholmsstudierna räknar säsongen som perioden mellan den dag 3 % och den dag 97 % av årets samlade pollenmängd har passerat. Det utelämnar enstaka tidiga korn som blåst in långväga ifrån. Vi räknade i stället säsongens start som den första dagen över det låga gränsvärdet.
Skillnaden är inte akademisk. På björk i Stockholm skilde de två sätten upp till tio dagar, mot en effekt på sexton dagar som hela frågan handlar om. Över alla stationer, pollentyper och år ger de samma dag i 23 % av fallen och skiljer sig med mer än en vecka i 30 %. Vi räknar nu båda, och det är forskningens definition som används här.
Björkens säsong i Stockholm började 9 april 2024, 15 april 2025 och 17 april 2026. Genomsnittet är 14 april. Medelvärdet för hela 52-årsserien, räknat likadant, är 29 april[1].
Det är femton dagar tidigare, och det är frestande att säga att det bekräftar trenden. Det gör det inte, och det är värt att vara noggrann med varför.
De två talen mäter olika saker. Forskningens sexton dagar är hela förändringen från 1973 till 2024. Våra femton är avståndet mellan tre färska säsonger och genomsnittet för hela perioden, vars mittpunkt ligger kring 1998. Trendlinjen själv förutsäger 21 april för 2025. Våra säsonger ligger alltså ungefär sju dagar tidigare än trenden ensam säger.
Med tre år går det inte att skilja de sju dagarna från vanlig variation mellan år, och variationen är stor. Standardavvikelsen på björkens startdatum är 8,5 dagar, så tre säsonger bär en osäkerhet på ungefär fem dagar. Trenden förklarar 31 % av skillnaden mellan åren, vilket betyder att 69 % är annat: hur den enskilda vintern och våren råkade bli.
Ett tal till sätter våra tre säsonger på plats. Under de 52 åren har björksäsongen som tidigast börjat 3 april och som senast 19 maj. Vår tidigaste, 9 april 2024, ligger alltså sex dagar efter seriens rekord. Det ärliga är att våra mätningar hamnar på den tidiga sidan av en trend som redan var etablerad. Att de skulle förlänga den, eller visa att den accelererar, säger materialet ingenting om.
Två saker till hör till bilden. 2026 var en svag björksäsong i Stockholm, 1 870 korn mot 10 047 två år tidigare, och en svag säsong gör startdatumet känsligare. Och tre år är tre år.
Det vi däremot kan mäta ordentligt är var säsongen börjar i dag, överallt. Vi räknade alla 23 mätstationer med samma definition, 2024 till 2026. Tabellen visar ett urval från söder till norr; hela bilden finns i figuren under den:
Säsongen vandrar norrut med ungefär 3,4 dagar per breddgrad, och latituden ensam förklarar 91 % av skillnaden mellan stationerna. Det är ovanligt rent för att vara ett naturfenomen mätt på 23 platser. Mellan Malmö och Kiruna skiljer det drygt sex veckor.
Undantagen är läsvärda. Visby ligger tidigt för sin latitud, tidigare än fastlandet mitt emot, vilket är vad man kan vänta sig på en ö där mycket av björkpollnet kommer någon annanstans ifrån. Stockholm ligger nio dagar tidigare än Eskilstuna trots att de ligger på samma breddgrad, vilket rimligen är staden själv: en stor stad är varmare än landet runt omkring, och värmesumman är det som styr.
Alla pollenhalter i den här artikeln är uppmätta av Naturhistoriska riksmuseet, Pollenrapporten (öppnas i ny flik), som driver mätstationerna. Analysen och slutsatserna är våra egna och har inte granskats av dem. Våra bearbetade filer får återanvändas med angivande av källa (CC BY 4.0). Mer om data och hur vi räknar finns på sidan om data.