Om data

Källan

Alla pollenhalter och prognoser kommer från Naturhistoriska riksmuseet, Pollenrapporten (öppnas i ny flik), som driver mätstationerna och skriver prognoserna. Prognostexterna återges ordagrant och översätts aldrig maskinellt.

Vi visar 23 mätstationer och 15 pollentyper. Mätningarna räknas i korn per kubikmeter luft, sporerna i sporer per kubikmeter. En dag utan mätning är inte samma sak som en dag utan pollen, och de två visas aldrig likadant.

Vad vi har, station för station

Kolumnerna är de år vi har mätdata för. Siffran är antalet dagar då stationen mätte minst en pollentyp, av 365 möjliga. Täckningen skiljer sig kraftigt åt, och det avgör hur mycket en jämförelse mot tidigare år är värd.

2026 löper till 15 oktober. Ingen station mäter året runt.

Storuman 2024 saknar mätningar helt. Där bygger jämförelsen mot det normala på färre tidigare år än på övriga stationer.

Våra egna data

De bearbetade filerna som sidan bygger på är öppna och ligger på förutsägbara adresser. Vill du hämta dem finns en egen sida med adresser och exempel. Vad du får göra med dem står under Licens och återanvändning, och svaret skiljer sig mellan det som är mätt och det som är uträknat.

• /data/meta.json – regioner, pollentyper och tröskelvärden
• /data/history/{region}/current.json – årets uppmätta halter dag för dag, jämförelseår och sammanfattning
• /data/history/{region}/{år}.json – en tidigare säsong
• /data/forecast/{region}.json – den senaste prognosen
• /data/accuracy/{region}.json – hur väl prognoserna har stämt, per pollentyp och per dygn framåt
• /data/cities.json – orterna vi uppskattar för, med invånarantal och koordinater

Filerna innehåller inte bara det uppmätta, utan också det vi räknat fram. Det är den delen som inte finns någon annanstans:

• baseline – jämförelseåret, dag för dag: genomsnittet av tidigare säsonger på samma datum, så att årets kurva går att lägga ovanpå det normala
• vsBaseline – hur årets säsong ligger mot det normala så här långt, som en multiplikator. Vi summerar bara de dagar då båda åren har en mätning, så att en lucka i det ena året inte förvränger jämförelsen
• seasonStart, seasonEnd, peakDay, peakCount, total – säsongens form i fem tal. Säsongen börjar och slutar här den första och sista dagen över det låga gränsvärdet, ett mått som ligger stilla medan säsongen pågår
• mainSeasonStart, mainSeasonEnd – samma säsong avgränsad som forskningen gör det, de dagar då 3 % respektive 97 % av årets samlade pollenmängd har passerat. Den avgränsningen utelämnar enstaka tidiga korn som blåst in långväga ifrån, men den läser av hela årets summa och rör sig därför så länge säsongen pågår. Använd den för jämförelser mellan år, inte för att säga när årets säsong började
• baselineElapsedShare – hur stor del av en normal säsong som brukar ha passerat vid det här datumet
• hitRate och persistenceHitRate i accuracy-filerna – hur ofta prognosen hamnade på rätt nivå, och hur ofta man hade haft rätt genom att bara gissa att i morgon blir som i dag. Skillnaden mellan de två är prognosens verkliga förtjänst, och vad den skillnaden blir står i Hur bra är pollenprognosen?

Dagar utan mätning är null, aldrig 0. Varje år har exakt 365 platser i serierna – den 29 februari utelämnas så att åren går att lägga ovanpå varandra.

Licens och återanvändning

Två olika saker ligger bakom den här sidan, och de har olika villkor.

Mätningarna är inte våra

Pollenhalterna och prognostexterna kommer från Naturhistoriska riksmuseet. Deras API anger varken licens eller användarvillkor. Vi återger dem med källan angiven, och vi kan inte ge dig någon större rätt än den vi själva har. Använder du siffrorna vidare gäller samma osäkerhet för dig som för oss, och Naturhistoriska riksmuseet ska anges som källa.

Det vi räknat fram får du använda om du anger oss

Jämförelseåren, uppskattningarna för orter utan mätstation, säsongernas form, träffsäkerhetssiffrorna och valideringen av metoden är vårt arbete. Det materialet är licensierat under Creative Commons Erkännande 4.0 (öppnas i ny flik) (CC BY 4.0). Du får kopiera det, bearbeta det och använda det kommersiellt. Villkoret är ett enda: ange varifrån det kommer. Det är samma villkor som vi själva följer mot Naturhistoriska riksmuseet, vilket är hela skälet till att vi ställer det.

Så här kan erkännandet se ut:

Pollenmätningar från Naturhistoriska riksmuseet, Pollenrapporten. Bearbetning och beräknade värden från Pollentoppen (pollentoppen.se), CC BY 4.0.

Skriver du om en enskild siffra räcker det med en länk hit. Bygger du något som hämtar filerna löpande hör gärna av dig först, inte för att vi kräver det utan för att vi då kan säga till innan ett format ändras.

Så räknar vi fram uppskattningarna

För orter utan egen mätstation räknar vi fram en uppskattning från de fem närmaste stationerna. Varje station bidrar med sin senaste mätning av just den pollentypen, och väger tyngre ju närmare orten den ligger – vikten avtar med kvadraten på avståndet. Vi rundar aldrig av uppskattningen till hela korn: en uppskattning på 0,2 betyder att grannarna nästan inte mätte något, vilket är en annan sak än noll.

Metoden är testad mot mätningarna själva. Vi låtsas i tur och ordning att varje mätstation inte finns, räknar fram dess värde från de övriga och jämför med vad den faktiskt mätte. Testet kördes 21 augusti 2026 och omfattade 170 634 jämförelser, en per station, dag och pollentyp under 2024–2026.

• 70,9 % av dagarna hamnar uppskattningen på rätt nivå
• 98,7 % hamnar inom en nivå
• på dagar då orten inte hade något pollen alls påstår vi måttliga halter eller mer i 0,6 % av fallen
• väger man alla fem nivåer lika tungt hamnar vi rätt i 62,9 % av fallen

De två sista talen skiljer sig åt, och skillnaden är värd att förstå. Sju av tio dagar med pollen är dagar med låga halter, så 70,9 % är nästan ett mått på hur bra vi är på just den nivån. Räknat per nivå ser det ut så här:

Uppskattningen är alltså minst träffsäker på de dagar då halterna är som högst, och det är också de dagar det finns minst av. Det är metodens verkliga svaghet och den syns inte i den enskilda siffran 70,9 %. En ort utan mätstation bör läsa höga halter som en signal om att titta på stationerna bredvid, inte som ett exakt värde.

Träffsäkerheten håller i sig upp till ungefär 175 km från närmaste station och faller därefter. Alla orter vi visar ligger inom 102 km. Siffran att gå på är den exakta nivån, inte "inom en nivå" – nivåerna är logaritmiska, så ett steg spänner över en tiopotens.

En station som bara mätt en enstaka dag, eller ett år som knappt hade någon säsong, räknas inte med när vi anger när en säsong brukar börja eller toppa. Annars skulle enstaka korn ge ett självsäkert men meningslöst datum.

Vi har provat att räkna på andra sätt: andra avståndsvikter, fler stationer, logaritmisk skala och ordinary kriging. Flera av dem lyfte 70,9 % en bra bit, som mest till 78,4 %, men sänkte samtidigt den balanserade siffran från 62,9 % till 52,7 %. De köpte alltså den högre siffran genom att bli bättre på låga halter och sämre på höga, och därför valde vi bort dem. Hela genomgången finns i vår artikel om hur pollen uppskattas mellan mätstationerna.

Kakor och besöksloggen

Den här webbplatsen sätter inga kakor, sparar ingenting i din webbläsare och hämtar ingenting från någon annan webbplats. Fram till september 2026 sparades ett val från ett jämförelsediagram som inte längre finns, under namnet pollentoppen:compare. Det värdet tas bort nästa gång du öppnar sidan för en mätplats. Webbplatsen har ingen kakruta.

Det behöver du inte ta vårt ord på. Öppna utvecklarverktygen i webbläsaren: under lagring finns inga kakor och inga sparade värden från oss. Under nätverk går varje anrop till pollentoppen.se. Inga mätskript, inga inbäddningar, inga typsnitt hämtade någon annanstans ifrån.

Däremot sparar vi en besökslogg i 30 dagar. Vår server skriver en rad per anrop till en fil som bara vi kommer åt. Raden innehåller tidpunkten, vilken sida som hämtades, det som eventuellt står efter frågetecknet i adressen, vilken webbläsare som frågade, varifrån du kom om du klickat på en länk, och den IP-adress anropet kom från. Vi använder det för att se vilka sidor som faktiskt används.

Raderingen efter 30 dagar sker automatiskt. Vi kopplar den inte till någon person, delar den inte med någon och använder den inte för annonser. En IP-adress är ändå en personuppgift, och på en sida om pollenallergi säger en besökt ort något om varför du är här. Det är skälet till att loggen har ett slutdatum, och till att det står här i stället för i ett dokument ingen läser.

Innan raderingen räknar vi samman loggen till en sammanställning per dag: hur många anrop varje sida fick, vilka webbplatser som länkat till vilken sida, vilken webbläsare som frågade och hur anropen fördelade sig över dygnets timmar. Vi räknar också hur många olika IP-adresser som låg bakom anropen, men sparar bara antalet. Sammanställningen innehåller ingen IP-adress och sparas tills vidare. Den är inte gjord för att följa enskilda besökare. Den sparar dock hur webbläsaren beskriver sig själv, så en ovanlig webbläsare kan gå att känna igen mellan sidor.