Hur bra är pollenprognosen?

Frågan

En pollenprognos säger vilken nivå som väntas de närmaste dygnen. Den här artikeln handlar om hur ofta den stämmer, och om vad ett sådant tal över huvud taget ska jämföras med.

Svaret ryms i tre meningar. Vi ställer varje prognos mot vad som sedan mättes upp, på samma mätstation, för samma pollentyp och samma dag. Som måttstock använder vi den enklaste tänkbara gissningen: att i morgon blir som senast uppmätt. Ett dygn efter att prognosen utfärdats hamnar den på rätt nivå i 49,3 % av fallen, och gissningen i 49,8 %.

Prognoserna skrivs av Palynologiska laboratoriet vid Naturhistoriska riksmuseet, som också driver mätstationerna. Vi har inte varit med och tagit fram dem. Siffrorna nedan är våra egna beräkningar på deras publicerade material, och resten av artikeln handlar om vad de betyder och vad de inte kan se.

Så här är det räknat

Prognosen anges i åtta steg, 0 till 7. Mätningen anges i korn per kubikmeter luft. De två skalorna går inte att jämföra rakt av, så båda läggs om till samma fem nivåer: inga, låga, måttliga, höga och mycket höga halter. Det är den enda plats i hela projektet där de två skalorna får mötas, och omräkningen syns aldrig på någon sida. En prognos räknas som rätt när den hamnar på exakt den nivå som sedan mättes.

En jämförelse är en mätstation, en pollentyp och en dag. Materialet är hela arkivet, 2024–2026, 23 mätstationer, och det ger 20 707 sådana jämförelser för ett dygns sikt. Dagar utan mätning räknas inte alls: en lucka i serien är aldrig en nolla.

Vi räknar bara de dagar då någon av de tre faktiskt sa något, alltså där prognosen, mätningen eller gissningen låg över noll. Dagar då alla tre var noll utgår. Utan den regeln skulle vintern räknas med, och eftersom nästan varje dag på året är en dag utan pollen skulle nästan varje prognos bli rätt utan att ha sagt någonting.

Att regeln stryker samma dagar för båda är hela poängen. Ett filter som tar bort de dagar då prognosen hade rätt gratis men behåller de dagar då gissningen hade det mäter urvalet i stället för prognosen. Vi provade den snävare varianten när måttet byggdes i augusti 2026, och då bytte tabellen ordning: gissningen gick om. Det är värt att veta innan man jämför vår siffra med någon annans.

Gissningen är senaste uppmätta nivån för den pollentypen före den dag prognosen utfärdades, och den får stå för alla dygnen framåt. Det är inte riktigt samma sak som i dag: har stationen inte mätt på några dagar är det den senaste dag den faktiskt mätte.

Två saker om nämnarna. Prognosen bedöms på varje jämförelse. Gissningen bedöms bara där det fanns en tidigare mätning att upprepa, alltså på 20 682 av 20 707 jämförelser vid ett dygns sikt. De två talen vilar därför inte på exakt samma underlag. Varje station och pollentyp väger dessutom med hur många jämförelser den bidrar med.

Prognosen mot gissningen

Alla mätstationer och alla pollentyper, 2024–2026. Medelfelet är genomsnittligt antal nivåsteg fel, alltså räknat i nivåer och inte i korn.

Samma dag som prognosen utfärdas är gissningen bättre än prognosen, 54,3 % mot 51,0 %. Det är väntat. Pollenhalten en dag liknar halten dagen innan, så den som bara upprepar den senaste mätningen har mycket lite att göra fel på.

Vid ett dygn är de likvärdiga, 49,3 % mot 49,8 %. Skillnaden är mindre än en halv procentenhet, och den är mindre än den rörelse som uppstår när mätningar revideras i efterhand: räknar vi om talen en vecka senare byter försprånget ibland tecken. Vilken av de två som ligger före vid ett dygn kan vi alltså inte avgöra, och vi påstår det inte heller. Prognosens värde syns först längre fram: vid två dygn 47,8 % mot 47,3 %, vid tre dygn 46,5 % mot 45,7 %. Gissningen åldras snabbare än prognosen, och det är där skillnaden uppstår.

Felen är små när de uppstår. Vid ett dygns sikt är medelfelet 0,53 nivåsteg, och räknat bara på de jämförelser som blev fel ligger prognosen i genomsnitt 1,04 steg fel. Den hamnar alltså nästan alltid på grannivån, inte i andra änden av skalan.

Pollentyp för pollentyp

Det samlade talet döljer stora skillnader. Tabellen gäller ett dygns sikt och är ordnad efter hur många jämförelser varje pollentyp vilar på.

Pollentyper med färre än 100 jämförelser är utelämnade. Bara gran faller bort, med en enda jämförelse i hela arkivet.

Gräs är den typ prognosen träffar bäst, 57,0 % mot gissningens 53,6 %, och det är också den typ som har flest jämförelser. Björk ligger också klart före, 48,7 % mot 42,7 %.

För gråbo och malörtsambrosia går det åt andra hållet, och med bred marginal. Gråbo får 46,6 % mot gissningens 65,1 %, och malörtsambrosia 23,1 % mot 68,9 %. Det ser ut som ett underbetyg. Nästa avsnitt handlar om varför det inte riktigt är det.

Måttet är hårt mot den som varnar

Ett exakt nivåmått straffar försiktighet. Varnar prognosen för höga halter och det sedan inte kommer något pollen räknas det som en miss, precis lika hårt som om den hade missat en topp. På just den dagen får gissningen dessutom en gratispoäng genom att upprepa gårdagens nolla. Två fel som ser likadana ut i tabellen är alltså olika saker för den som ska planera sin dag.

Det syns i vilken riktning missarna går. Av gråbos 1 301 missar vid ett dygns sikt är 1 206 överskattningar, alltså 92,7 %. För malörtsambrosia är 458 av 495 missar överskattningar. Nästan varje gång de två typerna hamnar fel är det för att prognosen väntade sig mer pollen än det kom.

Björk går åt andra hållet: där är 619 av 1 806 missar överskattningar, alltså är de flesta björkmissarna tvärtom underskattningar. Över alla pollentyper är 63,9 % av missarna överskattningar.

Det här är inte ett fel i prognoserna utan i måttet. Den som varnar för en dag som kan bli besvärlig gör sitt jobb även när pollenet uteblir, och vårt tal kan inte skilja en befogad varning från en tabbe. Läser man tabellen ovan som ett betyg på arbetet bakom prognoserna läser man den fel.

Station för station

Prognosen ligger före gissningen på 13 av 23 mätstationer vid ett dygns sikt. Den ligger efter framför allt i norr, och Kiruna är ytterligheten: 30,2 % mot 63,3 %. Rimligen beror det på att säsongen är kort och de flesta dagar tomma där uppe, vilket är precis den situation där det lönar sig att upprepa gårdagen.

Ett dygns sikt, ordnad efter hur mycket prognosen slår gissningen.

Vad måttet inte ser

• Nivåer, inte korn. De fem nivåerna är breda. En prognos som säger låga halter när det blev måttliga räknas som fel även om den missade gränsen med ett enda korn, och en som hamnar rätt kan ändå ligga långt fel räknat i korn. Medelfelet i tabellen är i nivåsteg av samma skäl.
• Gissningen är starkare än den ser ut. Den bygger på senaste uppmätta dagen före prognosen utfärdades, och mätningarna publiceras några dagar i efterhand. Ingen läsare hade kunnat följa den strategin i realtid. Den är en måttstock, inte ett alternativ.
• Urvalet avgör talet. Vilka dagar som räknas med styr resultatet mer än något annat val i uträkningen, vilket den ombytta ordningen under bygget visade. Vår regel är den symmetriska: en dag räknas när prognosen, mätningen eller gissningen säger något annat än noll.
• En varning mäts som ett fel. Måttet frågar bara om nivån blev rätt, aldrig om det var rimligt att varna. En prognos som är försiktig när det finns skäl att vara det får ett sämre tal än en som chansar.
• Sammanvägningen döljer. Varje station och pollentyp väger med sitt antal jämförelser, så gräs och björk drar det samlade talet mest. Det är därför tabellerna per typ och per station står här och inte bara summan.
• Tre säsonger, och bara den del av året då prognoser utfärdas. Arkivet går tillbaka till 2024, och prognoser kommer i praktiken från februari till september. Ett år med tidig björksäsong eller en regnig sommar kan flytta talen.
• Längre sikt än tre dygn visar vi inte. Prognosen sträcker sig oftast fyra dygn, och enstaka gånger fem. Arkivet innehåller 8 457 jämförelser bortom tre dygn, men de kommer från de längre prognoserna och blir för få per station för att säga något.

Siffrorna på den här sidan räknas om vid varje bygge, direkt ur de öppna datafilerna, så de följer arkivet i stället för att stå kvar från den dag artikeln skrevs.

Källa till mätdata

Alla pollenhalter i den här artikeln är uppmätta av Naturhistoriska riksmuseet, Pollenrapporten (öppnas i ny flik), som driver mätstationerna. Analysen och slutsatserna är våra egna och har inte granskats av dem. Våra bearbetade filer får återanvändas med angivande av källa (CC BY 4.0). Mer om data och hur vi räknar finns på sidan om data.