Gräspollen i Sverige

Gräs (Poaceae) mäts vid alla 23 mätstationer i landet, från Malmö i söder till Kiruna i norr. Siffrorna på den här sidan är medelvärden av säsongerna 2024–2026.

Säsongen i hela landet

Halterna toppar tidigast i Malmö, i genomsnitt den 11 juni, och senast i Storuman, den 15 juli. Mellan landets första och sista topp ligger 34 dagar.

För varje breddgrad norrut kommer toppen i genomsnitt 2,1 dagar senare – en lutning räknad på alla 23 stationer med en daterad säsong, inte bara på de två ytterligheterna.

Vad betydligt längre mätserier än vår visar om hur klimatet påverkar säsongen och pollenmängden står i Påverkar klimatförändringar pollen?

Säsongen på kartan

Kartan öppnar på den 20 juni 2026, den dag då medianhalten bland mätstationerna var som högst.

Hur mycket skiljer sig åren

Mängden skiljer sig 1,1 gånger mellan det största och det minsta av åren 2024–2026, räknat över de 22 mätstationer som har mätt tillräckligt många av samma dagar alla åren. På en enskild station är skillnaden typiskt 1,4 gånger. 11 av 22 stationer hade sitt största år 2026.

Jämförelsen använder bara dagar som är mätta alla åren, så en station som stått stilla inte ska läsas som lite pollen.

Växten och pollenet

Alla gräsarter är vindpollinerade. I Sverige finns ett hundratal arter, varav omkring 40 är någorlunda vanliga, och gräs är tillsammans med björk och gråbo landets tre stora pollenallergen.

Eftersom olika arter blommar vid olika tidpunkter finns gräspollen i luften från maj till oktober. Den mest intensiva perioden ligger från midsommar och ungefär tre veckor framåt.

Vanliga grässorter i Sverige

De flesta svenska gräsarter hör till underfamiljen Pooideae, och deras allergen liknar varandra. Den som reagerar på timotej i ett allergitest är därför med största sannolikhet allergisk mot de flesta andra gräsarter i landet. Arterna blommar inte samtidigt, och det är skälet till att grässäsongen blir så lång.

Listan tar upp de gräs som Naturhistoriska riksmuseet lyfter fram för pollenet och de som är vanligast i svenska ängar, vallar och gräsmattor. De fyra första står i den ordning de brukar börja blomma.

• Vårbrodd (Anthoxanthum odoratum). Inleder ofta grässäsongen. Allmän i hela landet på ängs- och skogsmark.
• Ängskavle (Alopecurus pratensis). Börjar ofta blomma i mitten av maj. Den producerar mycket pollen, men i den ännu svala luften sprids det dåligt och halterna blir sällan höga. Allmän i större delen av landet, särskilt på fuktig ängsmark.
• Hundäxing (Dactylis glomerata). Blommar efter ängskavlen och släpper också mycket pollen. Allmän i Götaland och Svealand, sällsynt i övre Norrland.
• Timotej (Phleum pratense). Börjar blomma runt midsommar. Landets viktigaste och mest odlade slåttergräs, allmän i nästan hela landet, och det gräs som vanligen används vid allergitest.
• Ängsgröe (Poa pratensis). Utgör ofta huvuddelen av naturliga ängs- och betesmarker i södra och mellersta Sverige. Det viktigaste betesgräset, och vanligt i gräsmattor.
• Rödven (Agrostis capillaris). Mycket allmän i hela landet på inte alltför fuktig, näringsfattig ängsmark nära odlad mark. Används också i gräsmattor.
• Ängssvingel (Festuca pratensis). Näst efter timotej det viktigaste vallgräset. Allmän upp till Västerbotten.
• Engelskt rajgräs (Lolium perenne). Tämligen allmän längs vägar och åkerrenar i Götalands och Svealands slättbygder, i Norrland oftast tillfällig. Odlas i vallar och gräsmattor.
• Rörflen (Phalaris arundinacea). Högväxt gräs längs stränder och diken, tämligen allmänt i nästan hela landet.
• Blåtåtel och vass (Molinia caerulea, Phragmites australis). Blommar sent, i augusti, och är allmänna i hela landet: blåtåteln på fuktig hed- och myrmark, vassen vid stränder och vattendrag. De hör till en annan underfamilj än de flesta svenska gräs, och hur allergiframkallande deras pollen är är oklart.

Pollenkornen från olika gräsarter är mycket lika varandra. Mätningarna på den här sidan skiljer därför inte arterna åt, utan räknar allt gräspollen som en kategori, gräs (Poaceae). En hög halt visar att gräs blommar, inte vilket gräs det är.

Källor: Naturhistoriska riksmuseet, Pollenrapporten: Gräs (öppnas i ny flik) · Naturhistoriska riksmuseet, Pollenrapporten: Liten pollenskola, gräs (öppnas i ny flik) · Fogelfors, Gräs i kulturlandskapet – lantbruk, park och trädgård, SLU (2012) (öppnas i ny flik)

Station för station, från söder till norr

Kolumnen Säsonger visar hur många av åren 2024–2026 som hade en säsong att räkna på vid stationen. Ett år då halterna knappt steg över noll räknas inte med – annars skulle en enstaka mätning dra medelvärdet flera veckor fel.

Vad siffrorna betyder

Halterna anges i korn per kubikmeter luft. Upp till 10 korn räknas som låga halter, upp till 30 som måttliga och upp till 80 som höga. Däröver kallas halterna mycket höga.

Trösklarna skiljer sig mellan pollentyperna, så samma antal korn betyder olika saker för olika typer. Det är avståndet till den egna tröskeln som avgör hur illa en dag är, inte antalet i sig.

Varför vissa pollentyper växlar kraftigt mellan år och andra knappt alls står i Varför är vissa pollenår värre än andra?