Pollensäsongen 2026 låg där den brukar ligga

Frågan

Säsongen 2026 är avslutad. Naturhistoriska riksmuseet har utfärdat årets sista riskprognos och mätningarna i vårt arkiv går fram till den 20 september. Då går det att ställa en fråga som bara kan besvaras i efterhand: låg säsongen där den brukar ligga.

Det här handlar om när, inte om hur mycket. Hur stora åren är mot varandra är en annan fråga med ett eget svar, i artikeln om varför vissa pollenår är värre än andra.

Kort svar: kalendern höll. Av pollentyperna går sex att datera ordentligt mot 2024 och 2025, och ingen av dem flyttade sin start mer än 4,5 dagar. Det enda som flyttade sig tydligt var björkens slut. Och det går att mäta på två sätt som ger olika svar, vilket är artikelns egentliga poäng.

Så här är det räknat

Varje pollentyp och mätstation jämförs med sig själv: 2026 mot genomsnittet av 2024 och 2025. Bara dygn som är mätta alla tre åren räknas med, och en station tas bara med om den har minst 50 sådana dygn inom typens fönster. En station som stod stilla i två veckor ska inte läsas som en sen säsong.

Varje fönster stänger före den 27 augusti, den dag då den första stationen slutade rapportera 2026. Ett fönster som fortfarande är öppet någonstans växer när museet fyller på i efterhand, och då flyttar sig siffrorna på den här sidan utan att någon har rört dem.

Säsongen mäts på två sätt, och skillnaden mellan dem är hela poängen längre ner.

• Gränsvärdesmåttet. Första och sista dygnet över typens låga gränsvärde, 10 korn per kubikmeter luft för alla typer här. Det är måttet resten av Pollentoppen använder, och det svarar på frågan hur många dygn luften bar märkbart pollen.
• Treprocentsmåttet. De dygn då den uppmätta mängden passerar 3 % och 97 % av fönstrets egen summa. Det är aerobiologins main pollen season, och eftersom det räknas som andel av årets egen mängd bryr det sig inte om året var stort eller litet.

Kalendern 2026

Tabellen är medianen över de stationer som går att jämföra, med gränsvärdesmåttet. Kolumnerna intill datumen är avståndet till samma stations genomsnitt för 2024 och 2025.

Björken: samma säsong, två svar

Björkens säsong slutade 11,5 dagar tidigare än normalt, och stationerna är i stort sett överens: 20 av 21 drar åt samma håll. Hela säsongen blev 13 dagar kortare, på 18 av 21 stationer. Det är den största förflyttningen i hela materialet.

Räknat på treprocentsmåttet försvinner den nästan. Säsongens längd flyttade sig då 0,5 dagar, och stationerna delar sig 11 mot 10, alltså ungefär som ett myntkast. Slutet flyttade sig 3 dagar i stället för 11,5 dagar.

Förklaringen ligger i gränsvärdet. Det står fast på 10 korn per kubikmeter oavsett hur mycket björk som blommar, så ett magert år har färre dygn som når över det, i båda ändarna av säsongen. 2026 var ett litet björkår i hela landet. Säsongen ser därför kortare ut utan att ha flyttat sig: den började när den brukar, den låg kvar över samma veckor, och den bar mindre pollen hela vägen.

Det gör inte gränsvärdesmåttet fel. Det svarar på frågan hur många dygn luften bar märkbart pollen, och för den som reagerar på björk blev de dygnen färre. Felet vore att läsa den korta säsongen som att björken hade ändrat sin kalender.

Pollenet kommer i klumpar, och det ändrade sig inte

Ett tredje sätt att beskriva formen är att fråga hur få dygn som räcker för att bära halva säsongens pollen. Det svaret är påfallande stabilt, och det skiljer träden från gräsen.

De dygn som räknas är de största, inte dygn i följd. Medianen över samma stationer som i tabellen ovan.

En björksäsong som är 34 dygn lång lägger alltså halva sin mängd på 4 av dem, och det talet rörde sig inte 2026. Det är därför en enskild dag kan kännas avgörande mitt i en säsong som ser lugn ut i genomsnitt. Gräs sprider ut sig över betydligt fler dygn, vilket stämmer med att gräsen är många arter som blommar efter varandra i stället för ett trädslag som blommar samtidigt.

Vad det här inte räcker till

• Normalt betyder två år här. Arkivet börjar 2024, så jämförelsen görs mot ett genomsnitt av två säsonger. Det räcker för att se en förflyttning på tio dagar och inte för att se en på två.
• Bara sex av tolv pollentyper går att datera. Hassel (6), Alm (5), Bok (3), Gran (9), Gråbo (4), Malörtsambrosia (0) har för få stationer med tre jämförbara säsonger, där talet är antalet stationer som klarar kraven mot 12 som krävs. De tidigaste typerna faller bort för att stationerna inte var igång lika tidigt alla tre åren, de sena för att mätningarna 2026 ännu inte är kompletta överallt.
• Mögelsporerna är inte med alls. Alternaria, Cladosporium och Epicoccum mäts på för få stationer för den här jämförelsen, och de har inget gränsvärde som är jämförbart med pollentypernas.
• Medianen döljer spridning. Varje rad är mitten av mellan 13 och 21 stationer som inte är överens. Stationsantalet i tabellen är där för att kunna vägas in.
• Invändningen mot gränsvärdesmåttet gäller vidare. Om ett fast gränsvärde kortar säsongen när mängden sjunker, så påverkar det också jämförelser mellan platser med olika mycket pollen, som i artikeln om hur lång pollensäsongen är. Vi har inte mätt hur stor den delen är där, och säger därför inget om det utöver att frågan finns.

Källa till mätdata

Alla pollenhalter i den här artikeln är uppmätta av Naturhistoriska riksmuseet, Pollenrapporten (öppnas i ny flik), som driver mätstationerna. Analysen och slutsatserna är våra egna och har inte granskats av dem. Våra bearbetade filer får återanvändas med angivande av källa (CC BY 4.0). Mer om data och hur vi räknar finns på sidan om data.