Publicerad
Vissa vårar är björkpollen outhärdligt och andra vårar knappt märkbart. Frågan återkommer varje säsong, och den har ett kort svar: det beror på vilket pollen du reagerar på. För björk är skillnaden mellan år stor, och hela landet följs åt. För gräs finns den knappt.
Vi har tre mätta säsonger, 2024 till 2026. Tre år räcker inte för att beskriva en cykel och vi försöker inte. De räcker för att mäta hur stor skillnaden mellan åren är, och framför allt för att se om mätstationerna är överens om vilka år som var stora. Det är den andra frågan som är den intressanta, för den skiljer ett biologiskt förlopp från lokalt väder.
En station som stått stilla i två veckor ser ut att ha haft lite pollen. Vi räknar därför bara dagar som är mätta alla tre åren, och tar bara med stationer som har minst 50 sådana dagar. Björk summeras över 22 mars till 10 juni, gräs över 31 maj till 30 juli. Båda perioderna var avslutade på varje station långt innan arkivet hämtades, så en eftersläpande station kan inte flytta siffrorna i efterhand.
Det gör 17 stationer för björk och 15 för gräs. Summorna nedan är alltså inte hela årets pollenmängd utan mängden under den jämförbara perioden, och de är därför lägre än de årssummor som står i artikeln om säsongsstarten. Det är samma mätdata, avgränsad så att åren går att ställa mot varandra.
Räknat över de 17 stationerna gav 2024 149 746 korn, 2025 84 965 och 2026 62 376. Mellan det största och det minsta året skiljer det 2,4 gånger.
Den siffran gäller landet som helhet och är därför den minst dramatiska av dem. På en enskild station är typisk skillnad mellan bästa och sämsta året 3,2 gånger. I Göteborg skiljer det 8,0 gånger och på Visby 12,3 gånger.
Det avgörande är att stationerna är överens. 2024 var det största året på 13 av 17 stationer och det minsta på ingen enda. 2026 var det största året på ingen station och det minsta på 11. Ett svagt björkår är svagt i Bräkne-Hoby och i Piteå samma vår. Det utesluter lokalt väder och lokala mätfel som förklaring, och pekar på något som träden gör tillsammans över stora ytor.
Björkpollen per mätstation, summerat över 22 mars till 10 juni på dagar som är mätta alla tre åren.
Samma räkning på gräs ger 14 225 korn 2024, 14 698 2025 och 16 006 2026, alltså 1,1 gånger mellan största och minsta året. Typisk skillnad på en enskild station är 1,4 gånger mot björkens 3,2 gånger.
Och stationerna är inte överens. Det största gräsåret var 2024 på 4 stationer, 2025 på 4 och 2026 på 7. Enskilda stationer svänger visserligen: Östersund hade 2,5 gånger mellan sitt bästa och sämsta år. Men grannstationen svängde inte med, vilket är precis vad man väntar sig av lokalt väder under blomningen snarare än av något gemensamt.
För den som reagerar på gräs är alltså det ärliga beskedet att åren liknar varandra. Upplevelsen att ett gräsår var värre än ett annat handlar troligen mer om vädret under enskilda dagar, hur mycket man var utomhus och hur behandlingen fungerade, än om hur mycket pollen som fanns totalt.
Björk och gräs är ytterligheterna i den här jämförelsen, men de är inte de enda pollentyperna vi mäter. Räknat på samma sätt över hela året faller de 12 typer som har tillräckligt med mätningar ut så här. Talet är hur mycket det skiljer mellan bästa och sämsta året på en typisk mätstation.
Räknat över hela året i stället för över säsongsfönstret ovan, vilket är varför björkens tal skiljer sig något från 3,2 gånger tidigare i artikeln. Samma siffra står på varje pollentyps egen sida.
Granen växlar kraftigare än björken och gör det mer samstämmigt: 17 av 21 stationer hade sitt största granår 2024. Granens rika fröår är den mest välkända växlingen bland svenska skogsträd, och den syns alltså också i luften och inte bara i kottarna.
De fyra som växlar mest är alla träd, och gräs ligger sist. Men ordningen är inte renodlat träd före örter: sälg är ett träd och hamnar näst sist. Växlingen är alltså ingen egenskap hos träd i allmänhet utan hos vissa arter. Nästa avsnitt handlar om vad som skiljer dem åt.
Att björk växlar mellan rika och magra år är känt sedan länge i litteraturen. På engelska kallas fenomenet masting: att en population träd varierar sin blomning kraftigt mellan år i stället för att producera lika mycket varje år. Kubik-Komar med kollegor beskriver det som en tvåårsrytm med omväxlande höga och låga pollenkoncentrationer, mätt i Lublin i östra Polen över 2001 till 2019[1]. Den förklaring de föreslår för rytmen är ogynnsamma väderförhållanden året innan, under tiden före att blomknopparna anläggs. För björk anläggs knopparna sommaren före blomningen.
Gräs gör inte detta. Gräsen är fleråriga växter som sätter sina blomställningar från samma säsongs tillväxt, och saknar därför det knoppanläggande året innan som växlingen hos björk bygger på. Det är den strukturella skillnaden mellan de två rutorna i figuren ovan.
En invändning är värd att ta på allvar. Ranpal med kollegor mätte pollen per hänge på enskilda björkar i en plantering i Baden-Württemberg 2019 till 2021 och fann ingen tydlig samstämmighet mellan träden: några hade sitt högsta år 2020, andra 2021, och några producerade nästan lika mycket varje år[2]. Enskilda träd i samma bestånd följs alltså inte nödvändigtvis åt. Att våra 23 mätstationer ändå gör det säger något annat: det vi mäter är luften över en hel landsdel, summan av tusentals träd, och där kan ett gemensamt mönster synas även när de enskilda träden spretar.
Det finns också en långsam förändring under rytmen. I Åbo i Finland ökade den årliga björkpollenmängden mätbart under 31 år, 1974 till 2004, liksom antalet dagar över både 10 och 1 000 korn per kubikmeter[3]. Växlingen mellan år och en långsiktig ökning är alltså inte varandras motsatser.
Alla pollenhalter i den här artikeln är uppmätta av Naturhistoriska riksmuseet, Pollenrapporten (öppnas i ny flik), som driver mätstationerna. Analysen och slutsatserna är våra egna och har inte granskats av dem. Våra bearbetade filer får återanvändas med angivande av källa (CC BY 4.0). Mer om data och hur vi räknar finns på sidan om data.