Varför är vissa pollenår värre än andra?

Frågan

Vissa vårar är björkpollen outhärdligt och andra vårar knappt märkbart. Frågan återkommer varje säsong, och den har ett kort svar: det beror på vilket pollen du reagerar på. För björk är skillnaden mellan år stor, och hela landet följs åt. För gräs finns den knappt.

Vi har tre mätta säsonger, 2024 till 2026. Tre år räcker inte för att beskriva en cykel och vi försöker inte. De räcker för att mäta hur stor skillnaden mellan åren är, och framför allt för att se om mätstationerna är överens om vilka år som var stora. Det är den andra frågan som är den intressanta, för den skiljer ett biologiskt förlopp från lokalt väder.

Så här är det räknat

En station som stått stilla i två veckor ser ut att ha haft lite pollen. Vi räknar därför bara dagar som är mätta alla tre åren, och tar bara med stationer som har minst 50 sådana dagar. Björk summeras över 22 mars till 10 juni, gräs över 31 maj till 30 juli. Båda perioderna var avslutade på varje station långt innan arkivet hämtades, så en eftersläpande station kan inte flytta siffrorna i efterhand.

Det gör 17 stationer för björk och 15 för gräs. Summorna nedan är alltså inte hela årets pollenmängd utan mängden under den jämförbara perioden, och de är därför lägre än de årssummor som står i artikeln om säsongsstarten. Det är samma mätdata, avgränsad så att åren går att ställa mot varandra.

Björk: stora år och små år, i hela landet samtidigt

Räknat över de 17 stationerna gav 2024 149 746 korn, 2025 84 965 och 2026 62 376. Mellan det största och det minsta året skiljer det 2,4 gånger.

Den siffran gäller landet som helhet och är därför den minst dramatiska av dem. På en enskild station är typisk skillnad mellan bästa och sämsta året 3,2 gånger. I Göteborg skiljer det 8,0 gånger och på Visby 12,3 gånger.

Det avgörande är att stationerna är överens. 2024 var det största året på 13 av 17 stationer och det minsta på ingen enda. 2026 var det största året på ingen station och det minsta på 11. Ett svagt björkår är svagt i Bräkne-Hoby och i Piteå samma vår. Det utesluter lokalt väder och lokala mätfel som förklaring, och pekar på något som träden gör tillsammans över stora ytor.

Björkpollen per mätstation, summerat över 22 mars till 10 juni på dagar som är mätta alla tre åren.

Gräs: åren är nästan utbytbara

Samma räkning på gräs ger 14 225 korn 2024, 14 698 2025 och 16 006 2026, alltså 1,1 gånger mellan största och minsta året. Typisk skillnad på en enskild station är 1,4 gånger mot björkens 3,2 gånger.

Och stationerna är inte överens. Det största gräsåret var 2024 på 4 stationer, 2025 på 4 och 2026 på 7. Enskilda stationer svänger visserligen: Östersund hade 2,5 gånger mellan sitt bästa och sämsta år. Men grannstationen svängde inte med, vilket är precis vad man väntar sig av lokalt väder under blomningen snarare än av något gemensamt.

För den som reagerar på gräs är alltså det ärliga beskedet att åren liknar varandra. Upplevelsen att ett gräsår var värre än ett annat handlar troligen mer om vädret under enskilda dagar, hur mycket man var utomhus och hur behandlingen fungerade, än om hur mycket pollen som fanns totalt.

Var björk och gräs står bland de andra

Björk och gräs är ytterligheterna i den här jämförelsen, men de är inte de enda pollentyperna vi mäter. Räknat på samma sätt över hela året faller de 13 typer som har tillräckligt med mätningar ut så här. Talet är hur mycket det skiljer mellan bästa och sämsta året på en typisk mätstation.

Räknat över hela året i stället för över säsongsfönstret ovan, vilket är varför björkens tal skiljer sig något från 3,2 gånger tidigare i artikeln. Samma siffra står på varje pollentyps egen sida.

Granen växlar kraftigare än björken och gör det mer samstämmigt: 18 av 22 stationer hade sitt största granår 2024. Granens rika fröår är den mest välkända växlingen bland svenska skogsträd, och den syns alltså också i luften och inte bara i kottarna.

De fyra som växlar mest är alla träd, och gräs ligger sist. Men ordningen är inte renodlat träd före örter: sälg är ett träd och hamnar näst sist. Växlingen är alltså ingen egenskap hos träd i allmänhet utan hos vissa arter. Nästa avsnitt handlar om vad som skiljer dem åt.

Varför björk och inte gräs

Att björk växlar mellan rika och magra år är känt sedan länge i litteraturen. På engelska kallas fenomenet masting: att en population träd varierar sin blomning kraftigt mellan år i stället för att producera lika mycket varje år. Kubik-Komar med kollegor beskriver det som en tvåårsrytm med omväxlande höga och låga pollenkoncentrationer, mätt i Lublin i östra Polen över 2001 till 2019^[1]. Den förklaring de föreslår för rytmen är ogynnsamma väderförhållanden året innan, under tiden före att blomknopparna anläggs. För björk anläggs knopparna sommaren före blomningen.

Den andra förklaringen är fysiologisk. Den brukar föras tillbaka på en studie av Dahl och Strandhede från 1996, och Ritenberga med kollegor sammanfattar den i en senare artikel. Att bilda hängen kostar trädet mycket. Ett år med rik blomning tar en stor del av kolhydraterna i årsskottet och hämmar bladens tillväxt. Då blir det mindre kvar av det som fotosyntesen producerar till de hängen som ska anläggas för nästa år^[2]. Ett rikt år sker alltså delvis på nästa års bekostnad.

Dahl och Strandhede menade att varken vädret eller trädets egen rytm är avgörande var för sig, utan kombinationen av båda. Rytmen kan brytas av vädret. Är vädret mycket gynnsamt hinner även de mindre bladen bilda tillräckligt, och då kan blomningen bli riklig två år i rad. Ritenberga med kollegor fann stöd för kombinationen i en statistisk modell för norra och nordöstra Europa. En modell med bara väder förklarade en stor del av skillnaderna mellan åren. Den modell som dessutom fick föregående års pollenmängd var ändå bättre, och författarna tolkar det som att trädens egen reaktion förstärker vädrets signal^[2].

Gräs gör inte detta. Gräsen är fleråriga växter som sätter sina blomställningar från samma säsongs tillväxt, och saknar därför det knoppanläggande året innan som båda förklaringarna bygger på. Det är den strukturella skillnaden mellan de två rutorna i figuren ovan.

En invändning är värd att ta på allvar. Ranpal med kollegor mätte pollen per hänge på enskilda björkar i en plantering i Baden-Württemberg 2019 till 2021 och fann ingen tydlig samstämmighet mellan träden: några hade sitt högsta år 2020, andra 2021, och några producerade nästan lika mycket varje år^[3]. Enskilda träd i samma bestånd följs alltså inte nödvändigtvis åt. Att våra 23 mätstationer ändå gör det säger något annat: det vi mäter är luften över en hel landsdel, summan av tusentals träd, och där kan ett gemensamt mönster synas även när de enskilda träden spretar.

Det finns också en långsam förändring under rytmen. I Åbo i Finland ökade den årliga björkpollenmängden mätbart under 31 år, 1974 till 2004, liksom antalet dagar över både 10 och 1 000 korn per kubikmeter^[4]. Växlingen mellan år och en långsiktig ökning är alltså inte varandras motsatser.

Vad tre år inte räcker till

• Vi ser ingen tvåårsrytm, och det ska sägas rakt ut. Björken går hos oss nedåt tre år i rad, 149 746 till 84 965 till 62 376, inte upp och ned vartannat år. Med två övergångar går det inte att skilja en fallande fas i en rytm från något annat. Litteraturens tvåårsrytm är ett resultat på nitton års mätningar, inte vårt på tre.
• Att stationerna är överens är mätt på tre år. Det är ett starkt mönster i ett litet material, och ett fjärde år kan mildra det.
• Förklaringen till varför gräs inte växlar som björk är hämtad ur hur växterna fungerar, inte uppmätt av oss. Vi har ingen temperaturdata i projektet och kan inte pröva vädret sommaren innan mot våra egna siffror.
• Den fysiologiska förklaringen kan vi inte heller pröva. Vi mäter pollen i luften, inte hängen eller kolhydrater i träden. Att det stora året 2024 följdes av ett mindre 2025 stämmer med den. Att 2026 blev ännu mindre stämmer inte med en ren växling, och tre år räcker inte för att avgöra hur mycket av det som var väder.
• Sex av 23 stationer föll bort för björk och åtta för gräs. Storuman mätte ingen av de två pollentyperna 2024 och går därför inte att jämföra alls. De övriga saknade 50 dagar mätta alla tre åren. Skillnaden mellan år ligger på 2,2 till 2,4 gånger var den gränsen än sätts upp till 70 dagar, så bortfallet styr inte slutsatsen.

Källa till mätdata

Alla pollenhalter i den här artikeln är uppmätta av Naturhistoriska riksmuseet, Pollenrapporten (öppnas i ny flik), som driver mätstationerna. Analysen och slutsatserna är våra egna och har inte granskats av dem. Våra bearbetade filer får återanvändas med angivande av källa (CC BY 4.0). Mer om data och hur vi räknar finns på sidan om data.

Referenser

1. Kubik-Komar, A., Piotrowska-Weryszko, K., Kuna-Broniowska, I., Weryszko-Chmielewska, E. och Kaszewski, B. M. (2021). Analysis of changes in Betula pollen season start including the cycle of pollen concentration in atmospheric air. PLoS ONE. 10.1371/journal.pone.0256466 (öppnas i ny flik)
2. Ritenberga, O., Sofiev, M., Siljamo, P. m.fl. (2018). A statistical model for predicting the inter-annual variability of birch pollen abundance in Northern and North-Eastern Europe. Science of the Total Environment. 10.1016/j.scitotenv.2017.09.061 (öppnas i ny flik)
3. Ranpal, S., Sieverts, M., Wörl, V. m.fl. (2022). Is pollen production of birch controlled by genetics and local conditions?. International Journal of Environmental Research and Public Health. 10.3390/ijerph19138160 (öppnas i ny flik)
4. Yli-Panula, E., Fekedulegn, D. B., Green, B. J. och Ranta, H. (2009). Analysis of airborne Betula pollen in Finland: a 31-year perspective. International Journal of Environmental Research and Public Health. 10.3390/ijerph6061706 (öppnas i ny flik)