Hur långt färdas pollen?

Frågan

En pollenfälla på ett tak räknar de pollenkorn som luften för förbi. Var de kommer ifrån vet den inte. Naturhistoriska riksmuseet (öppnas i ny flik), som driver mätstationerna, skriver att björkpollen kan finnas i luften innan något svenskt träd har blommat, och att vindar från Centraleuropa kan föra hit det så tidigt som i mars. Fenomenet kallas fjärrtransport.

Hur långt ett pollenkorn har färdats går inte att mäta med en pollenfälla. Det som går att mäta är när de första kornen kommer i förhållande till säsongen, och hur samtidigt de kommer över landet. Den här artikeln gör båda med våra mätningar 2024–2026, och ställer dem bredvid en finsk studie som räknade ut varifrån luften med björkpollen kom.

Pollen före säsongen

För varje mätstation och år letade vi upp två dygn: det första med något björkpollen alls, och det första över det låga gränsvärdet, 10 korn per kubikmeter luft, som är där resten av Pollentoppen räknar säsongen från. Avståndet mellan dem kallar vi glappet. Jämförelsen börjar för varje station det första dygnet som är mätt alla tre åren, så att en station som kom igång tidigare ett år inte får ett längre glapp av det skälet. Från det dygnet räknas varje års egna mätta dygn.

Malmö har för få dygn som är mätta alla tre åren och Storuman saknar ett av åren. Kvar blir 21 stationer. Stationsåren Borlänge 2026, Jönköping 2024, Jönköping 2026, Hässleholm 2026, Bräkne-Hoby 2026, Eskilstuna 2025, Eskilstuna 2026, Norrköping 2025, Västervik 2025, Piteå 2024 och Kiruna 2025 är strukna. Där föll det första kornet eller det första dygnet över gränsvärdet på det dygn då jämförelsen börjar eller direkt efter ett uppehåll i mätningen, och kan ha kommit tidigare utan att räknas. Det lämnar 52 stationsår.

Medianen över landet är 22,5 dagar från det första kornet till det första dygnet över gränsvärdet. Det första kornet är oftast just ett korn: i 39 av 52 stationsår låg det första dygnet med björkpollen på 1 korn per kubikmeter.

Längst är glappet i Stockholm, 57 dagar i median, och i Borlänge, 44. Jönköping och Eskilstuna står inte med, eftersom bara ett av stationernas år är kvar. Deras värden i tabellen bygger på ett enda år: 43 dagar i Jönköping 2025 och 1 dag i Eskilstuna 2024. I Stockholm kom det första kornet, räknat från det första dygnet som är mätt alla tre åren, den 1 februari 2024 och den 1 februari 2025. Det är tidigare än den mars som museet nämner, och om ett enstaka korn i februari går det inte att säga varifrån det kom.

Visby, som i artikeln om när björken blommar ligger tidigt för sin breddgrad, har ett glapp på 30 dagar, längre än medianen för landet. Åren skiljer sig mycket åt, från 15 till 36 dagar.

Glappet är medianen av stationens år. Den andra kolumnen är hur mycket tidigare eller senare säsongen börjar än breddgraden ensam förutsäger, med säsongen räknad som i björkartikeln: dagen då 3 % av årets pollen har passerat, i genomsnitt 2024–2026. Stationerna står från söder till norr.

Tidigast för sin breddgrad är Storuman, 8,9 dagar, Visby, 7,8, och Stockholm, 3,8. Senast är Umeå, 5,4 dagar efter linjen. Storuman ska läsas försiktigt. Stationen saknar 2024, och 2025 räknas dess säsong från den 17 april, dagen efter att pollenet på en vecka hade nått nästan hela landet.

I Visby börjar säsongen tidigt för breddgraden, och de första kornen kommer flera veckor före gränsvärdet. Det går att läsa på två sätt. Antingen förs pollen till ön innan björkarna på Gotland blommar, eller så blommar några träd nära fällan tidigt av egen kraft. Måttet kan inte skilja de två åt, och tre år räcker inte för att säga mer.

April 2025: nästan hela landet på en vecka

Det tydligaste tecknet på pollen som har färdats långt kommer från våren 2025. Det första dygnet över gränsvärdet följer normalt breddgraden. Piteå passerade det 47 dagar efter Malmö 2024 och 34 dagar efter Malmö 2026.

Våren 2025 passerade björkpollenet 10 korn per kubikmeter på 21 av 23 stationer mellan den 9 april och den 16 april, från Malmö i söder till Piteå i norr. Bara Kiruna väntade, till den 24 maj. Västervik hade ett uppehåll i mätningen fram till den 15 april, då halten låg över gränsvärdet, och kan ha passerat det tidigare. Den räknas därför inte bland de 21.

Ett så samtidigt förlopp över nästan tio breddgrader är svårt att förklara med lokal blomning, som följer värmen norrut. Huvudsäsongen kom också senare i norr: i Piteå och Umeå började den, räknad som i björkartikeln, 25 och 24 dagar efter det första dygnet över gränsvärdet. Det stämmer med pollen som kom med luften, inte från träden runt stationerna.

Vad forskningen i Finland visar

Ranta med kollegor jämförde åtta års björkpollen, 1997–2004, från fem mätstationer i Finland med när vårtbjörken i närheten slog ut sina blad^[1]. Lövsprickningen sker nästan samtidigt som blomningen, så den visar när de lokala träden släpper sitt pollen. Träden observerades 10–35 km från pollenfällorna.

Deras mått på när säsongen börjar är strängare än vårt: första dagen i den första perioden om tre dagar i följd över 10 korn per kubikmeter, där vi räknar ett enda dygn. Den dagen kom i genomsnitt tio dagar före lövsprickningen, och på alla stationer utom Åbo var skillnaden statistiskt säkerställd.

Våren 1999 är deras tydligaste exempel. Pollenmängden nådde 5 % och 50 % av årets summa inom fyra dagar, 18–21 april, på alla stationer från södra till norra Finland. Den 21 april var halten över 2 000 korn per kubikmeter både i Åbo och i Uleåborg, medan björkarna slog ut den 4 maj i Åbo och den 20 maj i Uleåborg. Björken blommade mycket svagt i Finland det året, efter en exceptionellt riklig blomning 1998, och författarna utgår från att det mesta av björkpollenet i Finland 1999 kom långväga ifrån.

Med spridningsmodellen SILAM räknade de bakåt varifrån luften kom under de dagarna: först från Ryssland och Polen, sedan från områden längs Östersjöns södra kust, därefter främst från Ryssland och mot slutet från västra Ryssland via Estland. De högsta halterna kom med luft från västra Ryssland och Estland. Så långt går det att svara på rubrikens fråga: tillräckligt långt för att korsa Östersjön.

Episoder av samma slag förekom också 2002, 2003 och 2004. Då gick de utan avbrott över i den lokala blomningen, och författarna skriver att det därför inte går att avgöra hur stor del av pollenet som kom långväga ifrån och hur stor del som var lokalt.

April 2025 i Sverige har samma form som april 1999 i Finland: samtidigt över hela landet och veckor före huvudsäsongen i norr. Vi har ingen spridningsmodell och kan inte säga varifrån luften kom.

Vad det betyder för en mätning och en prognos

En mätning vid en station är inte bara träden runt den. Den är summan av lokal blomning och det luften har burit med sig, och de två går inte att skilja åt i en enskild dygnssiffra.

För den som läser siffrorna betyder det att ett tydligt utslag tidigt på våren, innan björkarna där man bor har slagit ut, inte behöver vara ett mätfel. Det betyder också att en prognos för en ort har en gräns. Ranta med kollegor konstaterar att observationer av när träden slår ut inte räcker för att bestämma när björkens huvudsäsong infaller, eftersom fjärrtransporten kan flytta den lokala säsongen, och att det behövs ett verktyg som förutser fjärrtransporten^[1]. En prognos som bara utgår från när träden i närheten blommar ser inte en sådan episod komma.

Samma sak gäller våra uppskattningar för orter utan egen mätstation, som räknas fram från de närmaste stationerna. De ärver det stationerna mäter, långväga pollen inräknat.

Vad det här inte räcker till

• Vi kan inte säga varifrån ett visst dygns pollen kom. Det kräver beräkningar av luftens väg bakåt i tiden, som de finska forskarna gjorde. Sådana har vi inte.
• Glappet skiljer inte långväga pollen från några tidiga lokala träd. Ranta med kollegor påpekar själva att björkar på mycket varma platser troligen blommar några dagar före de träd som observeras^[1]. Ett par sådana träd nära en fälla ger samma första korn som en vind från långt bort.
• Glappet kan bli kort av fel skäl. När en episod som den i april 2025 själv står för det första dygnet över gränsvärdet räknas den som säsongens början, och då krymper glappet just det år då fjärrtransporten syns tydligast.
• Ett enda korn räcker för att starta glappet. Medianen säger när de första kornen brukar dyka upp, inte när det kommer märkbara mängder.
• Rangordningen beror delvis på när fällorna startar. Jämförelsen öppnar först när alla tre årens mätningar har kommit igång, i Stockholm den 25 januari och i Kiruna den 17 april. Ett långt glapp kräver tid före säsongen, så en station som börjar räkna tidigt kan visa ett längre glapp än en som börjar sent.
• Två mått, inte ett. Avståndet till breddgradslinjen bygger på treprocentsmåttet, glappet på gränsvärdet. De mäter olika saker och ska inte läggas ihop.
• Tre säsonger. En enda stor episod väger tungt i en median av tre år, och arkivet börjar 2024.

Källa till mätdata

Alla pollenhalter i den här artikeln är uppmätta av Naturhistoriska riksmuseet, Pollenrapporten (öppnas i ny flik), som driver mätstationerna. Analysen och slutsatserna är våra egna och har inte granskats av dem. Våra bearbetade filer får återanvändas med angivande av källa (CC BY 4.0). Mer om data och hur vi räknar finns på sidan om data.

Referenser

1. Ranta, H., Kubin, E., Siljamo, P., Sofiev, M., Linkosalo, T., Oksanen, A. och Bondestam, K. (2006). Long distance pollen transport cause problems for determining the timing of birch pollen season in Fennoscandia by using phenological observations. Grana. 10.1080/00173130600984740 (öppnas i ny flik)